Vissa dagar är träskigare än andra, idag är en sådan dag. Nya varv på magsjukor, hostor, huvudvärk och skit. Hur gör man för att genomleva när det är så många veckor kvar tills det finns hopp om vår och vändning?
Att bara blunda och försöka härda ut är kasst tycker jag. Livet är dyrbart, jag vill inte bara slösa bort veckor och månader varje år på att stå ut. Det är som folk som säger att de skaffar barn tätt för att ha småbarnsåren avklarade. Vadå avklarade? Det är ju fantastiskt med småbarnsår, man vill ju inte blunda och snabbspola bara för att det samtidigt är fruktansvärt jobbigt. Sen är det klart att det känns som att man vill snabbspola ibland, absolut. Men jag vill inte ha det som devis i livet, för då har man snart snabbspolat sig fram till pensionen, och det vore lite synd.
Men hur ser guiden ut för att genomleva träsket och samtidigt hålla modet uppe? Jag tar tacksamt emot tips. Det jag försöker med är att hitta tillflykten i det lilla. Njuta av en sagostund, en snöflinga, ett fönster utan persienner med månsken utanför. Känns lite pretentiöst, måste jag säga, men det är mitt halmstrå just nu. Godispåsar funkar också hjälpligt, samt melodifestivalen. Alternativet är fortfarande att ta familjen och fly ut på landet bort från alla baciller, men det verkar så jobbigt.
Hög igenkänningsfaktor! Jag tänker ibland på att vi sannolikt kommer se tillbaks på den här perioden som en av de absolut bästa i livet. Samtidigt som att målet med vissa dagar (alltför många) tenderar att bli att de ska vara över. Mina bästa tips liknar dina. Att försöka klara av att stanna upp och uppskatta ögonblicken. Och musik.
SvaraRadera/e
Precis! Jag känner att man någonstans är skyldig sig själv att försöka uppskatta den här tiden, för jag misstänker att jag kommer att sakna den när barnen är vuxna. Men det är ju lättare sagt än gjort. Men musik är ett bra tips.
SvaraRadera