söndag 26 februari 2012

Bara en månad kvar

Lite typiskt att inlägget nedan följdes av en fem dagar lång bloggpaus. Där gick energin, liksom. Jag vet inte riktigt om det stämmer, de senaste dagarna har varit hektiska på det där slutkörda sättet. Javisst, det är februarisjukornas förbannade fel. Men det intressanta är att jag som är så paniskt rädd för magsjukor när de hotar att tåga in i familjen, faktiskt tar det med något som kan liknas vid jämnmod när familjemedlem nummer sex och sju insjuknar. Nej, vi har inte blivt fler i familjen, men sjukan går liksom runt. Det är uppmuntrande att man faktiskt kan vänja sig vid eländet. Samtidigt som man självklart blir mer och mer dränerad på den där energin. Det är väl så det är för de som har familjemedlemmar som är långtidssjuka, fast de har såklart en annan oro att brottas med. Det här går ju ändå över, och nu är det snart mars. Bara en månad kvar av träsket. Men idag skiner solen, ingen är direkt sjuk, och igår var vi ute och gick i närskogen. Det var gott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar