Gnällspik

Jag är gräsligt grinig ikväll också. Arg och sur och helt utan tålamod, och skriker åt barnen gör jag också. Det är så illa så att jag inte ens får dåligt samvete (bara lite), för jag surar och tycker bara synd om mig själv. Det måste vara någon annans fel att jag är på så dåligt humör!

Så, frågan är: Ska jag...
1) grotta ner mig i tycka-synd-om-mig-träsket, sitta upp länge och okynnes-surfa och äta choklad och vara lite allmänt smådestruktiv
2) skärpa mig, sluta tycka synd om mig själv och gå och lägga mig så att jag kan vakna som folk imorgon. Det finns faktiskt massor av människor som har det mycket värre, som får sova mindre och inte får ha någon tid alls för sig själva, någonsin! Patetiska människa!
3) bestämma mig för att det är ok att känna sig sliten och att det är lite synd om mig. Sen gå och lägga mig och planera in lite återhämtningstid senare i veckan.

Blä, chokladen var inte ens god!