Vi har hängt med våra föräldrar nästan hela sommaren i år, som alla somrar. Det är roligt att träffa släkten, det är bra för barnens relation till sina mor- och farföräldrar, vi får lite avlastning ibland och vi får vara på de två landställen som jag och min man tycker så mycket om. Men det tar på krafterna att umgås med sina föräldrar eller svärföräldrar i flera veckor. Särskilt som vår egen familj var ganska utpumpad när semestern började.
För oss är det här en olöslig ekvation för närvarande. Vi vill vara på de här platserna på somrarna, och vi behöver också hjälpa till här. Och inte att förglömma skulle det nog bli en hel del besvikna miner om vi valde bort det något år. Men det blir lite jobbigt efter några veckor.
Samtidigt försöker jag att inte förstora det hela. Vilken lyx vi har, två underbart vackra platser att vara på och ta hand om. Det är för övrigt mitt hyperpräktiga fokus i livet för närvarande: Lyft blicken, försök att inte förstora småsaker, se det positiva som går att hitta. Somliga dagar går det bättre än somliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar