måndag 18 februari 2013

Barnen och tiden

Hm. Varför är barn så långsamma? Hur kan det ta 20 minuter att gå hem med alla barn från lekparken (typ 400m)? Nästan 15 minuter för en unge att gå själv till hållplatsen (också typ 400 m)? 20 minuter att gå och lägga sig? 10 minuter att klä på sig ytterkläderna (för en stor unge, den lilla kan ta en halvtimme på fel humör)? Den stressade, rationella mamman som alltid är 3 minuter sen vart hon än ska och knyter skorna på bussen och packar väskan i hissen räknar liksom inte in den här zombietiden. "-Prata inte med din bror, han ska byta om!" Och så står ungen där i hallen när jag har gormat i 10 minuter och blicken liksom fastnar på TV:n i vardagsrummet, i Kalle Anka-tidningen som ligger slängd på golvet, på reklambladet på byrån. Och han knäpper sin fleece ordentligt, sätter sig ner på golvet och drar på skorna - är de inte lite blöta?- och rotar runt efter bästa vantarna.

Jag vet, det är mig det är fel på. Det är de som är de sunda. Hoppas att de fortsätter att vara immuna mot mitt jäkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar