Kvällens genusspaning

Jag har upptäckt en ny svårighet med att uppfostra flickor.

Pojkar som har lite vidare könsroller uppmuntras faktiskt i viss utsträckning av de vuxna i dagens skola och förskola. En pojke som är lugn, verbal, gillar rollekar och böcker och kommer till skolan utan spiderman/döskalletryck på gråsvarta kläder vinner en hel del pluspoäng hos (de kvinnliga) pedagogerna. Visst, det finns en hel del motkrafter, men en pojke som inte brötar har ofta en bra sits i vuxenvärlden. "Han är så snäll."

Jag hoppas ju att en flicka som gillar fotboll, som tar för sig, som är lite livlig och yvig, som gillar att bygga coola skepp eller bara springer runt i trasiga jeans uppmuntras. Just där har jag inte så lång erfarenhet ännu. Men det område där små flickor får otroligt mycket förstärkning på är utseendet. Kommentarer om fina klänningar, skor, tofsar, tröjor haglar runt flickebarnen redan på förskolan (inte minst från barnen själva). Jag märker det även hos mig själv, trots att jag försöker vara medveten. Men jag noterar mer hur hon ser ut, jämfört med bröderna. Pillar mer i håret, justerar klänningen, kommenterar klädval. Grr! Bakläxa.

Kontenta: Jag känner mig lite motarbetad när det gäller mitt genustänk för dottern, medan de mjukare sidorna hos mina söner uppmuntras av pedagogerna. Hur går jag vidare från det?