Det är glest mellan inläggen här just nu. Familjeträffar och inte så många lugna stunder. Det är lustigt ibland, men när man bor med sina föräldrar och har mer möjligheter till avlastning med barnen, så får man ändå mindre tid för sig själv. Orsaken är väl dels att man väljer att umgås med släkten, och det är ju bra. Dels så ökar (de undermedvetna) kraven på vad man gör med sin tid. Hemma kan jag låta disken vänta, tvätten ligga i högar, ungarna stoja för sig själva. Borta kan jag inte riktigt med att vara mitt vanliga slappa jag. Dessutom riskerar ju stöket att tas omhand av någon annan, som man inte vill överbelasta.
Men snart blir det vardag så det skriker om det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar