lördag 14 juni 2014

Hej då vardag

Skolavslutningen i veckan gav mig lite ångest. Nu är vardagen över, nu skeppas våra barn ut på grönbete hos gulliga morföräldrar, kvarterskompisarna överges, lekparkerna byts mot skog och äng. Vi har det så lyxigt, trots (eller tack vare) att vi bor i en trång lägenhet i ett höghus så får våra barn smaka på lantlivet om somrarna. Men priset är att den där sommarvardagen blir så kort. Bara några hetsiga veckor i maj och juni då allt ska hinnas med. Jag vill ha mer sommarvardag, jag vill äta på uteservering med barnen i våra kvarter, jag vill ha picknick med kvarterskompisarna, jag vill gå och bada i utebadet som ligger så nära men som vi aldrig utnyttjar, jag vill gå kvällspromenad och köpa glass. Det är ju lätt ordnat om jag bestämde mig för att ha barnen på fritids några veckor till och kanske jobba lite längre. Jag trivs ju här hemma i mina kvarter, och har egentligen ingen jättestor drivkraft att åka härifrån.

Problemet är ju att sommaren är så kort. Jag vill ju också att både jag och barnen ska få vara på landet. Att de ska få träffa kusin, jaga mördarsniglar, åka ut med båten, gå i skogen. Kan vi byta ut mars mot en till sommarmånad? Ja, eller mars får bli april och sen kör vi varm och skön sommar från april till september? Överens?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar