Jag för en ojämn kamp mot elektronikprylarna hemma hos oss. Här finns krafter som vill köpa mer och fler och nyare. Jag är ju en prylminimalist i hjärtat (men inte alls i verkligheten) så jag lider av att bara köpa fler och fler saker... med en massa miljöbelastning. Och inte kan man göra sig av med de gamla (mobiler, högtalare, lurar, datorer, plattor) heller, eftersom de "kan vara bra att ha", och "inte tar någon plats". Och de är ju så billiga. En enklare läsplatta kostar som en ToR till Stockholm med tåg.
Men jag gillar ju tekniken också. Jag sitter här och knapprar på en bärbar mac, den gillar jag. Och det är jäkligt smidigt med trådlöst nätverk. Och våra barn växer upp i en ny tid som de (och vi) måste lära sig att hantera. Men frågan är: Måste alla alltid ha full tillgång till allt? Visst är det nyttigt att man får turas om? Ja, hela helgförmiddagen är den här datorn ockuperad. Då är det nämligen speltid i höghuset och något av barnen sitter parkerad framför minecraft/radioapan eller något annat jag gillar mindre. Sen har de upptäckt play. Och det är ju som att titta på TV, eller? (Vi reglerar inte TV-tiden lika hårt som datortiden, av någon anledning.). Så när det inte är speltid sitter de här och tittar på batman (lillasysters favorit), pokémon (allas favorit) eller nåt. Problemet med play är att det blir ju aldrig tråkiga TV-program som i vanliga TV:n, så där måste man slita bort barnen. I vilket fall, jag kommer inte åt datorn. Varken för bankärenden, nyhetskoll eller slösurf. Men det är kanske bra? Då gör jag ju annat. Och barnen måste träna på att vänta på sin tur. Jag tror verkligen på att det är bra att ha begränsningar att förhålla sig till. (Ja, detta är ett lyxproblem för den priviligierade. Hade jag varit ensamstående arbetslös hade det löst sig självt...)
Men så är det så enkelt att skaffa en till liten platta. En billig. Som efter bara något år är hopplöst ute. Suck.
I'm all for begränsningar av datoranvändning och inköp av hemelktronik. Hos oss får barnen låna min eller min mans dator och det är vad som fina att tillgå av skärmar hos oss. Nej, förresten, pappan har en iPhone också. Barnen är 10, 7 och 2,5. Det skrämmer mig hur vanebildande det är! Det är ju inte FARLIGT eller DÅLIGT att sitta vid en skärm givetvis, men just hur stark attraktionskraften lätt blir är lite läskigt. När man ser hur svårt vi vuxna har att reglera vårt eget datoranvändande tänker jag att man ska försöka göra barnen en tjänst. Men nu är jag nyfiken - hur ser det ut hos er? Hur mycket datortid har era barn?
SvaraRadera/e
Ja, det är ju en grym attraktionskraft i datorerna. Och att lära dem att hantera det, inte bara förbjuda, utan att hantera, känns viktigt. Men svårt. Jag tror precis som du inte att det är så farligt i sig, men det riskerar ju att tränga undan allt annat - och då blir det farligt.
RaderaHur det ser ut hos oss är en inte helt enkel fråga, barnen växer ju och förutsättningarna och därmed gränserna ändras hela tiden. Men grundregeln är 1,5h speltid vardera lördag och söndag. Men sen tillkommer ju TV (ibland för mycket), ibland tv-program på datorn, spelande på fritids vissa dagar (gillar det inte) och ibland vill de skriva eller kolla youtube på datorn. Där är vi olika stränga olika dagar... prövar oss fram. Tror att vi snart behöver diskutera lite bättre ramar för att slippa godtycket. Och hos er då?