Summan

Nej, nu kan jag inte ha ett inlägg överst som ropar "Hurra vad jag är bra" längre. Särskilt inte för något så fånigt som storhandling. Nu är jag tillbaka i stan, och har börjat jobba. Dags att summera sommaren, kanske? Eller summera semestern, menar jag. Sommaren är ju inte alls slut ännu. Har man bara tre stackars sommarmånader så har man verkligen inte råd att ta ut hösten i förskott. Jag hävdar högsommar t.o.m. första veckan i augusti. Nu kan jag sträcka mig till sensommar, kanske.

Så, summa semestern:

Sol och värme? Ja, underbart härligt. När jag blundar så minns min kropp sol, värme och bad. Det bådar gott.

Lugn och ro? Nej, inte särskilt. Lite väl högt tempo ibland kanske, lite fler planlösa dagar hade inte skadat.

Släkt och vänner? Ja, mycket. Jag saknar det sociala livet under vintern så det har varit kanon att träffa folk mycket. Dock på bekostnad av ovan.

Familjeliv? Jodå, i lite olika konstellationer. En vuxen och två barn, två vuxna och tre barn, en vuxen och ett barn eller en vuxen och tre barn. (Och en vuxen och inget barn.) Nästan alla varianter har vi luftat under sommaren. Det är bra på många sätt. Särskilt bra att få rå om barnen en eller två i taget, det är en sann lyx när man har många barn. Nästan så att de blivit lite bortskämda och kräver full uppmärksamhet titt som tätt. Men det ska väl vardagen ta ur dem snart.

Tid att reflektera? Ja, lite grann faktiskt. Det är det bästa om man kan få tid att fundera över sin egen tillvaro under ledigheten. "Vem är jag?" "Vad vill jag?" "Hur hamnade jag här?" Eller kanske bara "Trivs jag i min nya lugg?"

Lugglimt. Svaret är ja, jag gillar den.