Idag är jag nöjd

Kommer ni ihåg en reklamfilm där alla människor springer till och från jobbet? Businessklädda kvinnor och män med träningsskor som joggar fram i filerna, och inte en bil i sikte. Sen parkerar de sina träningsskor på parkeringsplatsen och börjar jobba. Jag minns inte om det var reklam för eller emot bilar, trafik, träning, eller något helt annat. Men jag gillade reklamen, för det känns ju som en idealvärld!

Så idag tog jag första steget. Jag sprang hem från jobbet! Jag bytte om till träningskläder, lämnade jobbkläderna i bokhyllan på kontoret, stoppade telefon och plånbok i en magväska (grymt opraktiskt, nästa gång skippar jag plånboken och sätter telefonen i fickan) och lufsade hem. Nu är det inte så långt hem till mig (men uppförsbackar), i vanliga fall cyklar jag hem på 20 minuter. Och ibland när jag har mer tid så går jag, men det kändes ändå lite häftigt att just springa hem.

Jag försöker få till en springrutin i mitt liv den här hösten, men det är svårt att få till två gånger i veckan som jag skulle vilja. Så kanske är det här en bra lösning? Jag har åtminstone hållit i springandet sen det här inlägget. Och därmed också investerat i löparskor! Tricket är att springa så långsamt så att det inte blir plågsamt. Plågsamma måsten har jag ingen mer plats för i mitt liv.

Fattas bara parkeringsrutan runt omkring.