Jag har problem med dygnsrytmen. Okej, inte världens ovanligaste problem kanske, men ändå. Jag är en nattuggla som piggnar till framåt 22, även om jag var totalt slutkörd vid 19. När jag pluggade på universitetet gick det jättebra. Jag hade få och sena lektioner, och kom igång och pluggade vid 21 kanske. Pluggade intensivt till 12-01 och sov sen till 9 på morgonen. Passade min kropp ypperligt.
Som småbarnsförälder är det katastrof. Mina barn är rätt sena av sig de också, men när det äntligen blir lugnt och tyst runt 21 så är det ju ljuvligt. Förutom en och annan tvätt som måste hängas och diskmaskin som måste fyllas. Nu är klockan 22.22 och det är knäpp tyst förutom ett svagt pip från rören. Adventsljusstaken sprider mysljus och hela vardagsrummet ser liksom trivsamt ut, inget damm syns och till och med legobitarna, småbilarna och doktorsväskan på mattan ser mysiga ut. Inte vill jag gå och lägga mig nu! Jag vill blogga, surfa, svara på mail, äta nötter och godis och kanske till och med göra ett bankärende! Men sen vet jag ju att jag antagligen blir väckt inatt, och att jag garanterat blir väckt imorgon bitti vid 6 av en liten argbigga som vill ligga nära och gosa. Och sen ska jag hålla utbildning och vara glad och käck och på alerten på jobbet imorgon. Funkar inget bra.
Jag skulle behöva sova middag på dagarna. Det hade varit den perfekta lösningen. men nu är det tandborsten som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar